Samfundets historia

Idén till grundandet av ett lärdomshistoriska samfund uppstod, då Finska Vetenskaps-Societetens 1965 började ge ut sin publikationsserie The History of Learning and Science om de olika vetenskapernas historia i Finland. Samfundets konstituerande möte hölls den 28 september 1966.

Sedermera har samfundet utvecklats till ett gränsöverskridande forum mellan disciplinerna, vars medlemmar representerar vitt olika områden från humanistiska ämnen till naturvetenskaper. Medlemmarna förenas av ett gemensamt intresse för vetandets och vetenskapens historia.

Initiativ, publikationer och evenemang

Samfundet har tagit initiativ till olika frågor, såsom till grundandet av ett universitetsmuseum (1968); till inbegripandet av lärdomshistoria i samtliga fakulteters studiehelheter (1975); till representerandet av 1700–talets märkesmän (Kalm, Forsskål, Gadd) på frimärken (1978); till Johannes Messenius' minnesplatta vid Kajaneborgs ruiner (1980) samt till uppkallandet av en park i Helsingfors efter Arvo Ylppö (1987).

Samfundet har organiserat många utställningar i samarbete med framför allt Helsingfors universitetsbibliotek, t.ex. Kirjoja jotka muuttivat maailmaa - tieteen merkkiteoksia viideltä vuosisadalta (Böcker som förändrade världen – banbrytande verk från fem århundraden 1976), Suomen tieteen merkkiteoksia ( Banbrytande verk i Finlands vetenskap 1978), Lärt folk : tvåhundra år lärdomshistoria i Finland (1982), Rörelsens lagar : Newtons Principia 300 år (1987) samt Hägring : forskningsresanden Georg August Wallin 200 år (2011).

Samfundets utställningar – har även gett upphov till stiliga kataloger. Samfundets 25-års jubileumsutställning Lärdomens studium åkte runt i Finland år 1991. Utställningen åtföljdes av en liten bok med samma namn om Finlands lärdomshistoria och själva samfundets historia. Denna bok kompletteras av den år 2013 utgivna skriften Opin teillä oppineita (Lärda på lärdomens stig), som Klaus Karttunen redigerade efter samfundets 40-årsjubileum.

r>